Den nakna sanningen om kvinnor som kan, vill och törs!
Långt ute på den engelska landsbygden där allt rullar på i gamla invanda hjulspår, sysslar den lilla lokala husmodersföreningen med harmlösa aktiviteter för att fylla ut en ganska trist och händelsefattig vardag. När maken till en av föreningens medlemmar drabbas av cancer väcks idén om att samla in pengar till det lokala sjukhuset. Men hur ska man gå tillväga för att locka bygden att öppna plånböckerna? Den vågade idén att ge ut en nakenkalender får en utveckling som ingen riktigt anar följderna av. Det här är en pjäs om att ta vara på livet och att våga följa sitt hjärta.
Rättigheter förmedlas genom Nordiska ApS, Köpenhamn.
ca 2.000
…”Jättebra föreställning den har ett fint budskap. Och skådespelarna har en perfekt timing när dom pratar repliker. Det är en fräsch föreställning med dans och musik. .…” (fb mars-14)
…”En fantastisk uppsättning, duktiga aktörer och bra regisserat. Dessutom en härlig historia som berör. Mycket proffsig gjord inom allting kläder, skådespelare, bakgrunden och rekvisita…” (Ticnet sept-14)
-Vi ska sätta upp Kalenderflickorna på Värmlandsteatern. Det är dags för kvinnorna att inta scenen! Vill du regissera?
Det var en solig dag i början av juni förra året det telefonsamtalet kom. Är de tokiga? Det kan väl inte jag! Även om jag redan hade börjat fundera på att kliva ner från scenen en stund för att prova att regissera så funderade jag på om jag vågade. Ja och det blir Sverigepremiär! Va, nej då ska nog inte jag…höll jag på att säga. Men i sista stund blev jag TAPPER och sa: Ja, det vill jag!
När jag sedan läste manuset kom wow-känslan – den här historien vill jag berätta! En historia där kvinnor över 50 har huvudrollerna, något de ofta inte har, varken på film eller teater, och en handling baserad på en sann historia om kvinnor som vågar gå mot strömmen och följa sitt hjärta. Jag har valt att inte försvenska handlingen utan försökt låta den behålla sitt brittiska och Yorkshiriska ursrung. Men den engelska hymnen Jerusalem som går som ett tema genom pjäsen får mig att tänka på Ack Värmeland du sköna, jag känner igen jantelagen och solrosens stora betydelse får mig att tänka på Sola i Kallsta. Jag sa alltså ja till att regissera Kalenderflickorna och det är jag glad över, för det är viktigt att våga säga ja. Ja till nya utmaningar som gör att man utvecklas, möter nya människor och får nya erfarenheter och lärdomar. Precis som kvinnorna i pjäsen gör och även Värmlandsteatern gör.
Det har varit fantastiskt att få jobba med dessa kalenderflickor och kalenderpojkar i ensemblen. Vi har repat intensivt, skrattat, gråtit och blivit strakt berörda. För det är en pjäs som verkligen handlar om livet, döden, kärleken och detta med te var e männisch i allmänhet å fruntimmersmännisch i synnerhet. Och som alla vet: Livet blir inte alltid som man tänkt sig, men man får försöka att göra de bästa av det!
Slutligen: Att visa eller inte visa, det är frågan!
Kära publik, snart får ni svaret.
Luta er tillbaka, spänn fast säkerhetsbältena så TUTTAR vi och kör!
Eva-Mi Tapper
"Människor samlas kring det som är viktigt: livet, kärleken och döden"
NWT 2015-01-14
“Människor samlas kring det som är viktigt: livet, kärleken och döden” - NWT
"Extraföreställning för Kalenderflickorna"
VF 2014-03-12
Extraföreställning för Kalenderflickorna - Värmlands Folkblad (vf.se)
"Avklätt med ett gott syfte"
VF 2014-02-21